Gårdagens löpargrupp

Trots iskallt väder och löjligt halt underlag var det två tappra löpare som dykte upp under torsdagens löparpass. Det var helt klart tur att samtliga tre var framfotslöpare och därför var risken att halka avsevärt mycket mindre. Det var längesen vi sprang längsmed Vätterstranden och därför bestämde jag att vi skulle trotsa de isiga vindarna från vattnet för att på så vis bygga ett ännu tjockare pannben. Dyker man upp och är löparsugen under dessa förhållanden får man väl anta att det rör sig om riktigt tappra motionärer.
 
När vi svängde höger vid piren upptäckte vi dock att gångvägen längsmed sjön var avstängd. Det fanns dock inga skyltar om att det skulle röra sig om ett vägbygge. Hur farligt kan det vara, tänkte vi och passerade järnstaketen. Det visade sig tyvärr att Vättern ställt till det rejält under den långvariga kylan. Gångbanan bestod nämligen av den mest kuperade väg man kan föreställa sig och som grädde på moset var isbanan täckt med gigantiska isblock i varierande storlekar.
 
 
 
Under fem minuter riskerade vi livet då vi likt rådjur på hal is tassade fram på det tillfrysta kaos som skulpterats av fryst vatten som stänkt in från Vättern. Efter tre kilometer körde vi lite löpskolning innan vi vek av för att söka lä inne bland bebyggelsen. Därefter blev det ytterligare fem kilometer som bestod av en något spontan fartlek. Accelerationen var dock inte den bästa då frånskjutet försvårades av det hala underlaget. 
 
Vi lyckades ta oss hela vägen tillbaka till gymmet utan vurpor eller köldskador och var därefter rejält stolta efter kvällens strapatser. Helt klart börjar man längta efter våren lite smått men med en erfarenhet rikare och ett något tjockare pannben var man ändå ganska lycklig då man var tillbaka i säkerheten.
gruppträning löpning - löpargrupp jönköping