Homogeniserad mjölk

Mjölkens vara eller inte vara har diskuterats sedan urminnes tider och tydligen är det just skandinaverna som konsumerar mest mejeriprodukter i världen. En del studier den senaste tiden fokuserar på hypotesen om att mjölk och framförallt prostatacancer skulle ha ett samband. Trots allt är vi det enda däggdjur i världen som konsumerar mjölk i vuxen ålder. Om det är skadligt för oss vågar inte jag svara på men jag tror i vilket fall inte att det skadar att begränsa konsumtionen.

Nu kanske det finns dem som älskar mjölk över allt annat men som inte kan dricka den på grund av att man tror sig vara laktosintolerant. Vi nordbor har jag utsatt våra kroppar för laktos under flera tusen år och trots detta så finns det en stor mängd skandinaver som inte mår särskilt bra då den hamnar i tunntarmen. Jag har lite svårt att tro på detta då den feta mjölken många gånger var avgörande för att vi nordbor skulle klara det kyliga klimatet. Däremot borde vi ifrågasätta den behandling som vår mjölk utsätts för runt om i Sveriges alla mejerier.


mjölk pastörisering opastörisera lchf löpning homogenisering laktosintolerant intolerant laktos


Normalt är att komjölken har en fetthalt mellan 3,8-4,5 procent. Det som avgör fetthalten är givetvis vilken typ av föda som kon har tillgång till och därför varierar den över året. Den vanliga mjölken separeras från grädden då den kommer till mejeriet och därefter tillsätts rätt fetthalt beroende på vilken sort som tillverkas. I Sverige är det lag på att mjölken måste pastöriseras (en lag som infördes 1937 för att förhindra spridningen av TBC vilket är en sjukdom som inte längre finns hos oss) vilket innebär att mjölken upphettas under en viss tid för att vissa typer av bakterier skall dö som kan vara skadlig för människan. När mjölken pastöriseras så dör givetvis en hel del andra naturliga bakterier, enzymer, vitaminer och andra näringsämnen som är känsliga för höga temperaturer.

Därefter tillsätter man syntetisk A- och D-vitamin vilka är fettlösliga vitaminer. Med andra ord behöver kroppen fett för att kroppen skall kunna ta upp dem. Det är väldigt få vitaminer som tagits fram på kemisk väg som inte innehåller giftiga komponenter från framställningen. Vitaminer skall komma från naturliga källor i dess renaste form och inget annat. Vanlig mjölk genomgår dessutom en homogenisering vilket är en metod för att slå sönder de fettkulor som finns i mjölken och förhindra dessa från att flyta upp till ytan av mjölken. Detta görs genom att man tvingar mjölken genom tunna munstycken under mycket högt tryck. Fettkulorna faller då sönder och blir så små att de kan hållas jämt fördelade i mjölken.


mjölk pastörisering opastörisera lchf löpning homogenisering laktosintolerant intolerant laktos


Problemet med homogeniseringen är att fettkulorna blir lite väl små (0,3µ om jag inte minns fel). Detta gör att fettet inte kan tas upp i tunntarmen. Istället blir tarmen irriterad och symptom liknande laktosintolerans uppstår. Jag brukar därför rekommendera personer som tror sig vara laktosintoleranta att prova att dricka gammeldags mjölk, gärna på fastande mage. Får man ingen reaktion så är det med all säkerhet homogeniseringen som man är känslig mot.

För övrigt letar jag fortfarande efter en bonde som är villig att sälja opastöriserad mjölk till mig. Om någon känner till någon i Jönköpingstrakten så får ni gärna tipsa. Jag lovar att jag kommer att vara diskret och kan till och med sträcka mig så långt att jag maskerar mig och genomför affären nattetid. Jag kanske kan anmäla mig till "Bonde söker fru" och nästla mig in den vägen.
Martin

Homogenisering av mjölk är ungefär lika farligt som att kärna smör eller vispa grädde.

En mekanisk behandling som slår sönder fettkulorna.



Storleken på fettkulorna i mjölk ligger mellan 0,1 - 20 µm. Genomsnittlig storlek ä 3,5 µm och en homogenisering får ner storleken till omkring 1 µm eller strax under.



Här har du en studie då dom faktiskt har undersökt just det du påstår:



"The aim of the study was to compare the tolerance of unhomogenized and homogenized cow's milk in lactose tolerant adults who had repeatedly experienced better tolerance of unhomogenized than homogenized milk"

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12800871



Här finns en review på ämnet homogenisering:

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17349070



Om du vill ha en tabell över förändringarna i näringsinnehåll efter en lågpastörisering så jag bidra med det också, men det handlar om ytterst marginella skillnader. Vitamin C är den som är mest känslig och det rör sig om en reduction på 0 - 10 %.

John

Med all respekt för din arbetsplats Martin är jag ändå av en annan uppfattning men givetvis tog jag och slängde ett öga på de studier som du länkat till. Fransyskan Marie-Caroline Michalski som ligger bakom den ena studien har fått ganska stora forskningsanslag från Nestlé Foundation. Jag har inte full koll på vad Nestlé tillverkar i livsmedelsväg men de kan bland annat stoltsera med Lactasin som är ett receptfritt läkemedel för laktosintoleranta.



I den andra studien plockade jag bara en av de finska forskarna. Guess what, han jobbar för Valio! Med andra ord kan man inte lite på många av de studier som görs inom nutrition. Forskningen inom detta akademiska ämne har legat i händerna hos livsmedelsindustrin sedan 50-talet.

Martin

Jamen, bara att titta på vem som finansierat studien säger ju ingenting om själva studien. Men den ingångssynen så kan förkasta i princip all forskning som finns.



Att forskning på livsmedel finansieras av livsmedelsföretag är inget konstigt och det är så det fungerar i forskningsvärlden. Skulle det bara utfärdas statliga medel till forskning så skulle det inte blivit många studier gjorda, det är på tok för dyrt och det finns alldeles för många saker att forska på.

Om jag som livsmedelsföretag vill undersöka om det finns någon substans i påståendet att ohomogeniserad mjölk är mer skonsam än homogeniserad, så finansierar jag en studie om detta för att undersöka om det stämmer. Man kan ju inte sitta och hoppas på att någon annan kommer att vilja göra det.

Ofta är det ju så att forskarna ansöker om pengar till sin forskning och det är ju inget konstigt att det är just ett livsmedelsföretag som går in finansiär i en sådan studie.

Volvo skulle aldrig finansiera en studie på homogenisering, precis lika lite som att Nestlé skulle finansiera en studie om airbags.



Ska man påstå att homogeniserad mjölk ger problem så bör man ha någon form av fakta att bidra med, annars är det inget annat än gissningar och påhitt.



Mejerierna har inget självändamål i att homogenisera mjölken, det kostar bara pengar.



Läs lite om ämnet "köpt forskning" här

http://traningslara.se/mer-om-anekdoter-och-lite-kring-kopt-forskning/

peter

Pastörisering och homogenisering förändrar ett i grunden nästan perfekt livsmedel. Mjölk innehåller alla de vitaminer, mineraler och enzymer som krävs för att kalven, killingen eller bebisen ska växa och stimulera dess immunförsvar. Ok att pastörisering inte försämrar näringsinnehållet extremt mycket men man måste se mjölk som en helhet. Det enzymet krävs för att tillgodogöra sig den vitaminen osv. När vissa komponenter försvinner försämras upptaget av de kvarvarande, som trots sitt innehåll, tappat sin funktion.

John

Martin:

Det är ju just det som är problemet. Ett livsmedelsföretag (och alla andra företag också för den delen) är bara intresserade av att tjäna mer pengar. De skulle givetvis inte publicera någon forskning som är negativ för deras produkter. Skulle en studie visa på ett resultat man inte räknat med och den ursprungliga hypotesen hotas att omkullkastas tar man många gånger hjälp av en epidemiolog för att kasta om siffrorna något. Sedan är det bara att anlita en spökskrivare eller annan högt uppsatt akademiker som är villig (för rätt arvode) att ta på sig äran för arbetet.



Jag kan helt klart tänka mig att man säljer mer mjölk ifall den är homogeniserad. De känsliga svenskarna är nog inte sugna på att dricka mjölk med klumpar i. För att undgå klumpar kräver mjölken så varsam hantering vilket skulle kosta bra mycket mer än själva homogeniseringen.



Anledningen att hypotesen kom till från första stund var ju så klart på grund av att "laktosintoleranta" kunde dricka mjölk som inte är homogeniserad.



Om man jobbar på Valio eller säljer piller till laktosintoleranta så tror inte jag att man är intresserad av att finansiera en studie som är till nackdel för försäljningen. Det krävs en oerhört stor människa för att få en sådan idé och med all säkerhet skulle han få sparken innan han ens tänkte tanken.



Peter:

Håller med till punkt och pricka :)



Kicki

Har 4 barn som är allergisk mot mjölkprotein och laktos. Men sedan vi fick tag i mjölk från en bonde direkt så kan alla barnen dricka mjölk obehindrat. Detta räcker för mig och det kvittar vad forskning och studier vissar.



Gillar din blogg skarpt John :-)

Karina Hansson

Peter och John:

Skönt att veta att ni också har upptäckt och skrivit om mjölk i er blogg.

Jag är själv känslig för mjölkprodukter sedan många år tillbaka och har därför fått hålla mig till en mjölkfri kost under snart 13 år. Även min 2,5 årig son är känslig för mjölkprodukter.

För ett par veckor sedan fick jag tipset av en kollega att testa med icke homogeniserad mjölk och guess what! Jag kunde dricka mjölk utan att vrida mig i magplågor efter en kvart. likaså kan min son dricka mjölk.

Så visst förändrar den mekaniska behandlingen i mejerierna mjölkens egenskaper och dess förmåga att tjäna som livsmedel.

Homogeniserad mjölk kan t o m orsaka beteendestörningar hos barn och vuxna eftersom den förstör slemhinnan och väggen i mag- och tarmkanalen med resultatet att tarmväggen låter mjölksocker komma in i blodomloppet. Dessutom att detta orsakar diarréer och förstoppningar, kan det leda till att mjölksockret bryts ner till opiatliknande substanser som kan påverka hjärnan och dess utveckling negativt.

http://www.rubenshalsa.se/mjolk.htm

Svar: Jag tipsar om ohomogeniserad mjölk med jämna mellanrum och blir lika glad varje gång då vissa "blivit av med" sin laktosintolerans :)
John Winglander