Men ser man på!?! Farbror John har kommit på ett eget sätt att utöva lotus delight. Jag har ju alltid försökt göra som alla viga kvinnor på bodybalace-passen, nämligen att korslägga benen så nära kroppen som möjligt. Igår flyttade jag fram benen något och helt plötsligt var det möjligt att sträcka lite mer på överkroppen. Jag fick till och med ner underarmen i golvet då vi lutade oss mot sidan. En bagatell kan tyckas men för mig känns det helt fantastiskt. Nu skall jag öva på andningen vilket min passledare menar är viktigt för att kunna slappna av och komma längre ner i stretchen.

Jag pratade även med henne efteråt angående avslappningen som avslutar alla pass. Här får vi instruktioner om hur vi skall andas och hur vi skall slappna av i kroppen. De senaste gångerna har jag upplevt en lustig känsla som kan liknas via ett svimanfall. Det är inte på något sätt obehagligt utan oerhört tillfredsställande. Det snurrar till i skallen för en kort stund precis som att man stänger av hjärnan för en stund. Passledaren (Therese) berättade för mig att det är ett förstadie till djup meditation vilket är just vad hon vill framkalla. Av den anledningen har jag nu blivit grymt intresserad av meditation.

Nu på morgonen blev det dessutom ett pass spinning. Som vanligt var det grymt jobbigt att sätta sig på cykeln och komma igång. Och som vanligt var det grymt skönt att få upp pulsen och svettas ordentligt. Det finns helt enkelt inte ett bättre sätt att inleda lördagen på. Efter passet unnade jag mig en kopp kaffe och lite småprat med barfotalöparen Dick. Vädret är underbart och vittnar om den kommande våren. Det känns som att det kommer att bli en riktigt trevlig helg.