Är det bra med Intervallträning?

Jag fick en fråga från Peter som ville göra intervallträningen till ett mer förkommande inslag i träningen. Frågan är så klart hur ofta man bör köra intervaller och vilka ambitioner man har med sin träning. Om syftet med träningen är att uppnå en viss hälsa och kombinera detta med ett par tävlingar varje år är det inte extremt viktigt att köra intervaller varje vecka. Intervaller gör oss mer uthålliga och vi lär kroppen att arbeta anaerobt. När kroppens muskler jobbar vid hård intensitet får musklerna ett syreunderskott. Metaboliseringen av fett och kolhydrater kräver så klart syre och en restprodukt av detta är mjölksyra. Får inte muskeln tillräckligt med syre så får den också svårt att transportera bort mjölksyran från muskeln. Vi jobbar anaerobt.

Genom hård intensiv träning kan vi få en högre mjölksyratröskel vilket innebär att vi kan jobba under en längre tid med syreunderskott. Denna form av träning kan uppfattas som väldigt obehaglig hos många löpare men utgör inget hot för muskeln. Anaerob träning är vanligt förekommande hos elitidrottare och syftar till att spränga gränserna för vad vår kropp klarar av. Intervallträning är inte på något vis synonymt med hälsa, snarare tvärtom. Högintensiv träning påfrestar kroppen och även vårt immunförsvar på ett negativt sätt. Därför bör vi begränsa denna form av träning och kan som glad motionär nöja oss med ett intervallpass i veckan. Detta kan givetvis kombineras med ett fartpass där vi ligger strax under tävlingsfart.


intervaller träning mjölksyra

 


Elitidrottare tränar oftast runt 40 timmar i veckan och givetvis är detta inte särskilt hälsosamt. Det primära med träningen är ju att vi skall må bra och har vi inte ambitionen att bli bäst i världen så finns det heller inte någon anledning att springa tills vi känner av middagen långt upp i halsen. Som motionär fungerar det fint att merparten av träningspassen ligger runt vår MAF-puls (hur du räknar ut din MAF-puls kan du läsa om här). MAF står för "Maximal Aerobic Function" och innebär således att vi håller en intensitet där musklerna fortfarande får tillräckligt med syre för att kunna transportera bort mjölksyran.

Men visst är det roligt att köra intervaller och givetvis blir följden att vi på sikt kan hålla ett högre tempo under en längre tid. Som vi vet finns det hur många sätt som helst att utföra intervallerna på. Om din ambition är att förbättra din tid på längre distanser bör du också köra långa intervaller och kortare ifall du vill bli bättre på korta distanser. Med andra ord är det bäst att köra tusingar om du är marathonlöpare och kortintervaller ifall du vill vinna Blodomloppet eller Vårruset.


intervall träning mjölksyra



När vi kör intervaller är det viktigt med en bra uppvärmning för att undvika mjölksyra för tidigt under passet. Jogga därför i lugnt tempo i 15-20 minuter så att kroppen blir rejält varm. Därefter finns det inga direkta regler för hur man vill lägga upp det. Viktigt är dock att pulsen inte går ner för mycket mellan intervallerna därför bör man begränsa vilan till max två minuter beroende på hur hårt man kör. Vilan kan bestå antingen av joggvila eller ståvila. En pulsklocka kan vara bra att ha för att kontrollera fart och puls. Ambitionen kan vara att hålla en viss fart under en bestämd tid eller distans, eller att ligga på ett visst pulsintervall.

Intervallträningen gör också att vi blir snabbare på att hämta upp energin. Med andra ord kommer vi att bli bättre på att få ner pulsen under vilan vilket är ett bra tecken på att vi blir allt bättre tränade. Det skall vara jobbigt med intervaller men i början kan det vara lätt att köra för hårt under de inledande intervallerna och följden blir att vi tappar fart och ork på slutet. Detta är givetvis något som vi får känna av själva. Efter intervallträningen är det också viktigt med nerjogg. För att transportera bort mjölksyran bör vi därför jogga lugnt under 15-20 minuter.

Olika former av intervaller finns det gott om att hitta på nätet och givetvis behöver vi inte köra samma typ av intervaller varje vecka. Kortintervall, långintervall, intervallstege eller Olgor, du väljer själv. Om du tänker springa Lidingöloppet i september är det inte helt fel att köra backintervaller.

Coca-Cola löser upp skelettet

För er som tycker det är helt okey att dricka Coca-Cola så tänkte jag berätta lite om fosforsyra som används i många coladrycker. Syran brukar oftast ersättas av citronsyra i andra drycker som surhetsreglerande medel. Just fosforsyra används till att ta bort rost och av tandläkare för att rengöra ytan där en fyllning skall göras. I livsmedel använder man också fosforsyra som ett antioxidationsmedel där syran betecknas som E338. Fosforsyra torkar dessutom ut kroppen och resulterar i ökad törst. Skitsmart om ni frågar mig. Som en liten slutkläm kan jag även berätta att fosforsyra bryter ner kalciumet i kroppen. Ersätt gärna mjölken med Cola så drabbas du garanterat av benskörhet.


coca-cola kalcium fosforsyra

Snart åker skorna av

Jag är fullt medveten om att det snöade igår men idag är det värsta vårvädret! Jag är även fullt medveten om att det ligger löjligt mycket grus på vägarna fortfarande men jag tänker inom de närmsta dagarna (så länge vädret håller i sig) ta reda på vart smärtgränsen går när det kommer till barfotalöpning. Hur varmt bör det vara ute för att våra fötter skall palla ta sig fram utan strumpor och skor. Rent teoretiskt borde man ju kunna hävda att det är fullt möjligt att springa barfota från den dag som man inte längre behöver använda handskar och oftast är man ju kallare om fingrarna då vi knappast använder dessa när vi är ute och går.

Därför skulle jag kunna lita på att det ökade blodflödet till fötterna och underbenen borde vara fullt tillräckligt för att jag skall slippa frysa om fossingarna. Det är ju inte fel att börja härda fotsulorna i god tid inför säsongen. Det är dock tänkbart att jag som vanligt tagit mig vatten över huvudet men man vet ju inte förrän man provat.


barfotalöpning löpning barfota lchf fivefingers