Veckans fråga

Varje onsdag så kommer du kunna läsa svaret på en läsarfråga här på bloggen. Då det kom in en hel del frågor efter mitt inlägg i fredags, då jag bad er läsare hjälp om att utforma bloggen, så kommer dessa givetvis användas under onsdagarna. Jag behöver så klart hjälp med fler frågor så är det något som just du är nyfiken på så är du välkommen att maila din fråga till pulstagning@gmail.com. Givetvis får du vara anonym om du inte vill att ditt namn skall publiceras här på bloggen.

Dagens fråga kommer från Lorena som undrar om hur jag såg på mat, hälsa och träning när jag var yngre och hur intresset utvecklades från början. Här kommer svaret:

När jag växte upp så åt jag väl i princip som alla andra på 80-talet
. I slutet på detta decennium drog Livsmedelsverket igång fettskräcken och jag var en av de många som fick nöja mig med Lätt & Lagom och minimjölk. Som tur var innebar uppväxten klart begränsat intag av sötsaker. Jag tror att min generation var den sista att verkligen leva efter begreppet "Lördagsgodis".



nyckelhålsmärkning

 


Jag har varit fysiskt aktiv under hela min uppväxt. I förening har jag både spelat fotboll, innebandy och handboll. Men det blev ju en hel del fysisk aktivitet på övrig tid också. Dessutom är jag glad för att mina föräldrar var hårda med att inte skjutsa mig överallt. Man tog cykeln helt enkelt, och det var inget konstigt att cykla ett par mil en vanlig sommardag. Det gjorde ju alla kompisar också.

Träningen har hängt med i hela livet och i slutet på högstadiet var det styrketräning som gällde. Om jag skulle fått en hundring för varje timma som jag spenderat på gymmet så skulle jag förmodligen vara mångmiljonär. Dessvärre så var inte matintresset något vidare. Visst har man ätit sextiofemtusen tonfiskburkar i hopp om att se ut som Arnold Schwarzenegger men annars tror jag nästan att jag har någon form av rekord när det kommer till antalet kebabtallrikar per månad. Det fanns även en tid i mitt liv då jag var mer eller mindre beroende av Coca cola.

För cirka fem år sedan läste jag Mats-Eric Nilssons bok "Den hemlige kocken". Detta blev startskottet till ett hälsosammare liv. Successivt började jag plocka bort tillsatserna och intresset för naturlig mat blev stort. Idag äter jag bara de tillsatser som finns i kött som vi tyvärr inte kan undvika då mycket av det är mer eller mindre lagstadgat. Men detta har jag löst på senare tid genom att köpa närproducerat kött som är helt fritt från tillsatser.


mats-eric nilsson den hemlige kocken



2010 började jag läsa om LCHF och började därför trappa ner på kolhydraterna. Jag märkte ganska omgående att kroppen mådde bättre. Efter att ha konstaterat att mitt blodtryck var något högt vid årsskiftet beslöt jag mig för att ändra livsstil och undvika kolhydrater i mesta möjliga mån. Två veckor senare var mitt blodtryck perfekt och där ligger det numera helt stabilt.

Resten av sagan känner ni förmodligen redan till då ni läser bloggen. Jag mår bättre än någonsin. Jag är aldrig hungrig på samma sätt och jag har ett konstant flöde av kvalitativ energi. Magen är perfekt tillsammans med humöret om man säger så. LCHF är så klart ingen diet utan en livsstil. Jag har så klart inga planer på att börja äta kolhydrater igen då jag numera är ganska övertygad om att detta är det rätta för mig. Jag hoppas därför på ett långt, hälsosamt liv helt fritt från krämpor och sjukdomar. Givetvis är även träningen en stor del av hälsobegreppet så det fortsätter vi väl med tills det är dags att säga tack och hej.

CarroH

Då kommer jag med en följdfråga. Lite nördigt kanske men vad känner du för att lägga ut olika värden som längd, vikt, midjemått, blodvärde, levervärden, njurvärden etc etc...??



PS. Vi har alltid kört med Fredagsmys & Lördagsgodis och det är aldrig tjat om godis mitt i veckorna. Möjligen från den tredje killen i familjen då hm...

John

Visst kan jag dela med mig av mina värden. Skall boka in en tid med läkaren omgående. Jag tog tester några veckor efter att jag började med LCHF och då hade jag perfekta värden. Jag var dock tvungen att avslöja att jag gick på LCHF då min läkare trodde att jag hade fastat innan besöket. Mitt blodsocker låg nämligen på stabila 5,5 mmol/l precis efter frukost. Då jag berättade att jag inte åt kolhydrater så var bevisligen även detta värde perfekt.



Mitt påstående om lördagsgodiset var lite av en generalisering. Våra barn väger mer idag än någonsin tidigare. Ett resultat av för lite fett och för mycket socker. Skönt att du bryr dig om din familj ;)

Lorena

Intressant läsning o tack för svar!



Haha jag är förvisso mycket yngre men är också uppväxt med fettskräck och viktväktarmorsor. Det är fasen livsfarligt i kombination med knepiga normer och ideér om hur man ska vara/se ut!



Själv vägde jag som mest 120 kilo som barn mycket p g a detta + inaktivitet. Sen blev det fel åt andra hållet och jag fick anorexi med flera ätstörningar, då hade jag också en kollosal fettskräck.



Numera är jag inte rädd för någon mat, bara medveten, och trygg i vad jag och min kropp behöver. :) Det är mycket godare (i vid bemärkelse)! Och bokstavligen fett schysst

John

Tack Lorena för att du delar med dig :)