Vila är nog inget för mig

Nä, det blev ju ingen vilodag idag. Jag hade lite svårt att förstå varför, så utan att tänka efter styrde mina ben raka vägen till gymmet direkt efter jobbet. Lite återhämtningsjogg på bandet är ju aldrig fel en dag som denna. Särskilt inte om man är sugen på att reta en besvärande fot något. Jag tror minsann att han börjar ge med sig. Så fort jag inte tänker på det hela och försöker röra mig så normalt som möjligt så känner jag knappt någon smärta alla. Smärta kanske bara är något fiktivt som vår hjärna hittar på för att den är lat. En hypokondriker kanske hittar på ganska mycket men onekligen blir han sjuk av att tro att han är sjuk. Om vi tror att vi aldrig har ont så kanske vi inte har det heller. Ja, så är det nog.

Dagens pass bestod i alla fall av 5 kilometer återhämtningsjogg i 5:30-fart följt av lite styrketräning som idag bestod av arm- och bålstyrka. Lite stretching på det för att mjuka upp gubbkroppen något och dagen råkade bli precis så som jag föredrar den. Nu skall jag fokusera på lite energiintag och därefter så blir det nog att läsa lite i Henrik Fexeus bok "När du gör som jag vill".

Jag hittade förresten en bild på IK Sisus hemsida från Höglandsloppet i oktober. Gott att se att det har hänt en del sedan dess. Nästan så att jag skäms över mitt löpsteg...



Höglandsloppet
Lennart

Hej!

Smärtan är olika för olika individer. Min kiropraktor sa en kul sak till mig.



Han tyckte det var mycket "lättare att behandla personer som är vana vid hårdträning för de tålde mer smärta. Andra fick man kanppt röra...."



MVH

John

Helt klart är det så, men jag tror också att man kan påverka ganska mycket genom att mentalt kontrollera smärtan. Vi är alla människor med lika många nervtrådar. Om du tänker efter så är nästan alltid småsyskon mest känsliga. Uppmärksamhet kanske det beror på till viss del :)

Ingmarie

Sen beror det nog med på HUR ont man haft. Rent fysiologiskt så blir man mer känslig ju värre smärtupplevelsen varit och den triggas mycket lättare igång av minsta lilla retning. Jag tror inte man kan vänja sig vid smärta. Tvärtom!! Men jag är glad över att din verkar ha gått över! Och visst är det trist med vila... ;-)

John

Det finns nog lite olika sorts smärta och som vanligt får vi väl kalla den individuell (arv, miljö och uppväxt). Gemensamt är dock att alla vill bli av med den så fort som möjligt!

Carro

Vila är överskattat. Det är ju så mycket roligare att träna. Men ibland ska man nog lyssna på kroppen ;) Det där att vila för vilandets skull har jag aldrig förstått mig på..

John

Mycket bra sagt! "Vila för vilandets skull" är ju faktiskt ganska löjligt. Så länge det känns bra så är det ju bara att köra på :)